Bättre på att sortera barn?

 In Allmänt

I senaste Socionomen Nr 2/2011 uppmärksammas de bristfälliga utredningar som görs i särskolan, vilket leder till att elever som inte har en intellektuell funktionsnedsättning ökat alltmer under många år. Orsaken är ofta resursbrist i den ”vanliga” skolan, vilket gör att de elever som av olika skäl inte hänger med i undervisningen istället kan hamna i särskolan. Konsekvenser av en, kortsiktigt sett, kanske bra lösning innebär dock i längden svårigheter för dessa unga i vuxenlivet. Identitet och livsvillkor påverkas, påpekar professor Magnus Tideman – fd doktorandkollega till mig från tiden i Göteborg – och på lång sikt blir det dyrt eftersom möjligheter till lönearbete och eftergymnasial utbildning minimeras.

Lösningen är enligt Skolverket bättre utredningar, vilket förstås å ena sidan är riktigt. Men som Magnus säger: den viktiga frågan är väl om vi verkligen ska bli allt bättre på att sortera barn istället för att diskutera hur själva systemet ser ut och är uppbyggt?! De elever som det oftast handlar om är de som befinner sig i det sk gränslandet. Kan vi verkligen med exakthet avgöra var dessa barn ”platsar” bäst? Människor kan dessutom förändras, diagnoser är inte statiska och beroende på omgivningens stöd och hjälp kan kan situationen se olika ut för människor som har ungefär samma intellektuella förutsättningar. Hur vill vi ha det i samhället? Vilken människosyn ska råda? Allas rätt till lika värde och likabehandling är inte alltid så lätt att överföra till vardagens komplexitet, men kritisk granskning och diskussion kring detta borde vara aktuellt för alla. För det kan vara mitt barn idag och ditt barn eller barnbarn imorgon… och då gäller det att finna förutsättningar för ett gott liv just utifrån den du är!

Precis som vi sjöng igår i kören med Gabriel Forss  – Just the way you are!

Leave a Comment

Kontakta mig

Skicka gärna ett meddelande till mig!

Not readable? Change text. captcha txt

Start typing and press Enter to search