Genom att ställa de svåra frågorna blir man mänskligare

 In Allmänt

Så tror jag det var han sa – fransmannen som vid första ögonblicket kunde tyckas fjättrad i sin kropp på grund av sin funktionsnedsättning – och sedan leende berättade att hans mor undrade hur han så snabbt lyckats finna en ny kvinna efter skilsmässan, när hans (icke-funktionshindrade) bror ännu inte hade hittat någon.

Igår såg jag reprisen på Sex, love and rullstol, eftersom jag missade den första timmen häromdan. Det var trevligt att återse Gisela Helmius, som var opponent på min avhandling, när hon engagerat berätta de om forskning om sexualitet, kön och funktionsnedsättningar. Hennes egen avhandling "Mogen för sex?!" är fortfarande användbar i analyser om unga och sex, även om den är svår att få tag i numera.

Åter till de svåra frågorna – i det här fallet uppfattar jag som att de handlar om de existensiella frågor som vi alla mer eller mindre brottas med; vad vill jag med mitt liv? hur vill jag bli bemött och möta andra? respekterar jag mitt innersta, så att jag i min tur kan vara generös och se andras mest privata sfärer med respekt och ömsinthet? vad är lycka?

Inga problem – är ett vanligt svar på frågan: Hur har du det?  Istället för att kanske säga: Det beror på hur lång tid du har för att lyssna…

,

Leave a Comment

Kontakta mig

Skicka gärna ett meddelande till mig!

Not readable? Change text. captcha txt

Start typing and press Enter to search